Ibland påpekas att antalet veganer i Linköpings kommun är relativt få. Bland annat kom det till uttryck i den artikel tidningen Extra publicerade 22 augusti om vår kampanj.
Vi anser att det är ett mycket svagt argument, framförallt av tre skäl.
Det första är att kommunens goda ambition att servera alternativ kost till de som behöver det (uttrycks i Kost- och måltidspolicyn) inte tycks handla om antal individer utan om ett värnande om individens rättighet att göra ett etiskt val. Det handlar alltså om en grundläggande princip.
Det andra skälet är att denna inställning blir en självuppfyllande profetia: Om det är svårt eller omöjligt att äta veganskt får eleverna söka sig till privata skolalternativ eller, mot sin vilja, äta den befintliga kosten.
Till sist: Ungas etiska engagemang ska uppmuntras - inte slås ner. Att äta veganskt bygger på icke-våld och medkänsla. Vem känner sig hotad? Och varför?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar